Nödbelysning och Hänvisningsarmatur: Installation, underhåll och lagkrav

• Grundläggande funktion och betydelse

  I moderna byggnader utgör nödbelysningssystem en fundamental del av säkerheten. Dessa specialiserade system är designade för att säkerställa säker utrymning vid krissituationer som strömavbrott eller brand. Förståelse för hur dessa system fungerar är avgörande för alla som ansvarar för fastigheters säkerhet.

  Vad är nödbelysning och hänvisningsarmatur?

  Nödbelysning och hänvisningsarmatur är specialdesignade belysningssystem som aktiveras automatiskt vid strömavbrott eller nödsituationer. De utgör en vital del av byggnadens säkerhetssystem genom att säkerställa tillräcklig belysning för säker utrymning. Ett välunderhållet system garanterar synlighet i utrymningsvägar och förhindrar panik i nödsituationer.

  Hur systemet fungerar vid nödsituationer

  Vid ett strömavbrott eller annan nödsituation aktiveras nödbelysningssystemet automatiskt genom batteridrift. Hänvisningsarmaturerna förblir tända och visar vägen till närmaste utgång, medan nödbelysningen säkerställer tillräcklig ljusnivå för säker förflyttning. Systemet är designat för att fungera autonomt i minst 60 minuter.

  Betydelse för säkerheten

  Ett fungerande nödbelysningssystem är avgörande för att människor ska kunna orientera sig och hitta till säkra utgångar vid en nödsituation. God belysning minskar risken för panik och olyckor, samtidigt som den underlättar för räddningspersonal att utföra sitt arbete effektivt.

• Olika typer av belysningar

  Moderna nödbelysningssystem består av flera olika komponenter som tillsammans skapar ett heltäckande säkerhetssystem. Varje del har sina specifika funktioner och krav, och valet av komponenter måste anpassas efter byggnadens utformning, användningsområde och gällande regelverk. En genomtänkt kombination av olika system säkerställer optimal säkerhet vid nödsituationer.

  Hänvisningsarmaturer

  Hänvisningsarmaturer utgör ryggraden i ett nödbelysningssystem och finns huvudsakligen som genomlysta eller belysta armaturer. Vid genomlysta varianter lyser hela skylten för maximal synlighet, medan belysta armaturer använder en ljuskälla som belyser en reflekterande yta.

  Moderna hänvisningsarmaturer använder nästan uteslutande energieffektiv LED-teknik. Detta ger betydande fördelar genom mycket lång livslängd, ofta över 50 000 timmar, kombinerat med låg energiförbrukning som möjliggör längre drifttid på batteri. Den minimala värmeutvecklingen ökar dessutom driftsäkerheten avsevärt.

  Placeringen av hänvisningsarmaturer följer strikta regler för att säkerställa maximal läsbarhet från angivet avstånd enligt gällande standarder. De måste vara synliga från alla relevanta punkter i lokalen och placeras strategiskt vid riktningsändringar för att tydligt markera utrymningsvägens sträckning.

  Nödbelysning i utrymningsvägar

  Nödbelysning längs utrymningsvägar är kritisk för säker förflyttning vid nödsituationer. Systemet måste uppfylla specifika krav gällande belysningsstyrka, med minst 1 lux längs utrymningsvägens centrumlinje och förstärkt belysning med 5 lux i trappor och vid nivåförändringar. Variationen mellan starkaste och svagaste punkt får maximalt vara 40:1, och systemet ska aktiveras inom 5 sekunder vid strömavbrott med en garanterad drifttid på minst 60 minuter.

  Antipanikbelysning

  I större öppna ytor krävs ofta särskild antipanikbelysning som skapar en grundbelysning över hela golvytan. Denna belysning är avgörande för att skapa trygghet och förhindra panik vid strömavbrott, samtidigt som den möjliggör säker orientering mot utrymningsvägar. Systemet är särskilt viktigt i miljöer som köpcentrum, samlingslokaler, idrottshallar och större kontorslandskap där många människor kan befinna sig samtidigt.

  Efterlysande skyltar

  Som ett viktigt komplement till elektrisk nödbelysning används efterlysande skyltar och markeringar. Dessa system kräver ingen strömförsörjning eller batterier utan laddas istället upp av den omgivande belysningen. De fortsätter alltså att lysa även vid totalt strömavbrott.

  De efterlysande systemen används för markering av utrymningsvägar på golv eller väggar, kontrastmarkeringar vid nivåförändringar och som kompletterande vägledning i trappor. De är också effektiva för markering av brandsläckare och annan säkerhetsutrustning. För att uppfylla sin funktion måste systemen uppfylla DIN 67510-1 för efterlysande egenskaper och ha tillräcklig laddning från normal belysning för att förbli synliga i minst 60 minuter efter aktivering.

  Genom att kombinera dessa olika system skapas en robust och pålitlig nödbelysningsinstallation som fungerar under olika förhållanden och säkerställer säker utrymning vid alla typer av nödsituationer.

• Lagstiftning och myndighetskrav

  Det juridiska ramverket kring nödbelysning är omfattande och komplext. Flera lagar och förordningar reglerar installation, underhåll och besiktning av dessa viktiga säkerhetssystem. Som fastighetsägare eller förvaltare är det avgörande att ha god kännedom om dessa krav för att säkerställa både lagefterlevnad och optimal säkerhet.

  Boverkets Byggregler (BBR)

  Boverkets Byggregler fastställer i kapitel 5:341 och 5:343 de grundläggande kraven för utrymningsskyltar och nödbelysning. Under kapitel 5:35 specificeras särskilda krav per verksamhetsklass. BBR föreskriver att nödbelysning ska installeras i trapphus som fungerar som utrymningsvägar i byggnader med fler än åtta våningar.

  För utrymningsskyltar och nödbelysning gäller ett minimikrav på 60 minuters drifttid vid strömavbrott. BBR rekommenderar också att nödbelysningen i trappor ska ha minst 5 lux längs gånglinjen för att minska fallrisken, ett krav som är strängare än vad standarden SS-EN 1838 rekommenderar. Reglerna omfattar även krav på skyltstorlek: skyltar ska ha en minimihöjd på 10 cm, och för samlingsplatser (verksamhetsklass 2B och 2C) gäller en minsta skylthöjd på 20 cm.

  Arbetsmiljölagen och AFS 2023:12

  Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivare skyldiga att säkerställa en trygg arbetsmiljö, vilket även inkluderar tillförlitlig nödbelysning i utrymningsvägar. Arbetsmiljöverkets föreskrifter, exempelvis AFS 2020:1 och den kommande AFS 2023:12 som träder i kraft 2025, specificerar kraven för säkerhetsbelysning på arbetsplatser:

  AFS 2020:1 innehåller detaljerade krav på nödbelysning och skyltning i utrymningsvägar, som ska vara tydligt upplysta för att möjliggöra snabb evakuering.
  AFS 2023:12 ställer ytterligare krav på regelbundet underhåll av nödbelysningen, utfört av kompetent personal, och att dokumentation av underhåll och kontroller sparas som bevis för säkerhetskravens efterlevnad.

  Dessa föreskrifter rekommenderar att nödbelysningens dimensionering och placering följer standarden SS-EN 1838 för att uppnå nödvändig säkerhetsnivå.

  Svensk Standard SS-EN 1838 och SS-EN 50172

  De tekniska standarderna spelar en avgörande roll för korrekt installation och underhåll av nödbelysningssystem. SS-EN 1838 ”Belysning – Nödbelysning” ger detaljerade krav på belysningsstyrka och placering av skyltar. Standarden föreskriver att utrymningsskyltar ska ge minst 80 cd/m² i den sämst upplysta delen av vita ytor och 11 cd/m² i den sämst upplysta gröna ytan i normalt upplysta rum. För mörkare miljöer, som biografer, kan luminansen sänkas till 2 cd/m² på den gröna ytan.

  SS-EN 50172 ”Anläggningar för utrymningsbelysning” kompletterar dessa krav med riktlinjer för underhåll, testrutiner och dokumentation. För att säkerställa produktkvalitet tillämpar tillverkare också standarden SS-EN 60598-2-22, vilket garanterar produktens säkerhet och kvalitet, verifierat genom CE-märkning.

• Installation och placering

  Korrekt installation och placering av nödbelysning och hänvisningsarmaturer är strikt reglerat i lag och avgörande för systemets effektivitet. Ett felplacerat system kan leda till försämrad säkerhet och i värsta fall utgöra en risk vid utrymning. Enligt Boverkets byggregler och Arbetsmiljöverkets föreskrifter måste placeringen säkerställa tydlig vägledning under alla förhållanden.

  Grundläggande placeringskrav enligt BBR

  Boverkets byggregler fastställer exakta krav för nödbelysningens placering och prestanda. I utrymningsvägar ska belysningsstyrkan vara minst 1 lux längs centrumlinjen, medan trappor kräver minimum 5 lux för säker passage. Denna högre belysningsnivå i trappor är en särskild svensk rekommendation som går utöver den europeiska standarden för att ytterligare öka säkerheten.

  För hänvisningsarmaturer gäller specifika regler för läsbarhet och synlighet. En externt belyst skylt ska vara läsbar på ett avstånd som beräknas genom att multiplicera skylthöjden med 100. För internt belysta skyltar är multipliceringstalet 200, vilket innebär dubbelt så långt läsavstånd. Skylthöjden får aldrig understiga 10 centimeter, och för samlingslokaler (verksamhetsklass 2B och 2C) krävs minst 20 centimeter.

  Belysningsstyrkan för utrymningsskyltar är också noggrant reglerad. I normalt belysta rum ska den vita delen av skylten ha minst 80 cd/m2 i den sämst belysta delen, medan den gröna ytan ska ha minst 11 cd/m2. För särskilda miljöer som biografer eller teatrar kan luminansen sänkas till 2 cd/m2 på den gröna ytan.

  Verksamhetsspecifika krav

  BBR delar in byggnader i olika verksamhetsklasser med specifika krav för varje kategori:

  1. Samlingslokaler (Verksamhetsklass 2B och 2C):För samlingslokaler som rymmer fler än 150 personer krävs heltäckande nödbelysning både i lokalerna och utrymningsvägarna. BBR föreskriver även att nödbelysningen ska omfatta området direkt utanför utgångarna för att säkerställa en trygg och tydlig evakuering vid en nödsituation.
  2. Gemensamhetsboenden (Verksamhetsklass 3B): I gemensamhetsboenden, där personer ofta sover, ska nödbelysning finnas längs alla gemensamma utrymningsvägar. Detta krav är särskilt viktigt eftersom personer i dessa miljöer inte alltid förväntas vara vakna vid en eventuell utrymning.
  3. Hotell och Liknande Verksamheter (Verksamhetsklass 4): I hotell och andra boenden med gäster som saknar lokalkännedom är kraven på nödbelysning särskilt stränga. Nödbelysning ska finnas längs alla utrymningsvägar, och utrymningsplaner ska finnas tydligt utplacerade, exempelvis i varje gästrum, för att vägleda gästerna vid en nödsituation.
  4. Vårdmiljöer (Verksamhetsklass 5A–C): För vårdinrättningar som sjukhus och äldreboenden varierar kraven beroende på verksamhetstyp. Sjukhus och andra inrättningar med patienter kräver omfattande nödbelysningssystem med redundans och särskilda säkerhetsfunktioner för att trygga evakueringen, särskilt nattetid när bemanningen är begränsad och patienternas förmåga att evakuera kan vara nedsatt.

  Teknisk installation och systemkrav

  Installationen ska utföras av behörig elektriker enligt gällande elföreskrifter. Systemet måste ha en garanterad drifttid på minst 60 minuter efter strömavbrott, och omkopplingen ska ske automatiskt inom 0,5 sekunder. Denna snabba omkoppling är kritisk för att undvika panik och desorientering vid plötsliga strömavbrott.

  Modern LED-teknik har blivit standard för nödbelysning tack vare dess långa livslängd på minst 50 000 timmar och energieffektivitet med förbrukning under 5W per armatur. LED-systemen ger också jämnare ljusfördelning och bättre färgåtergivning än äldre tekniker.

  Batterikapacitet och strömförsörjning

  Strömförsörjningen ska vara redundant med separat batteribackup. Centrala batterisystem dimensioneras efter den totala systemlasten med tillräcklig marginal för att kompensera för batteriernas åldring. Systemet ska kunna återladdas till full kapacitet inom 24 timmar, samtidigt som det upprätthåller normal drift.

  Miljöanpassade installationskrav

  I vårdmiljöer krävs dubbla system och utökad batterikapacitet. Belysningsstyrkan ska vara högre i kritiska områden som behandlingsrum och korridorer. Systemet ska också ha särskild märkning för att underlätta för personalen vid en utrymningssituation.

  Industrimiljöer ställer särskilda krav på armaturernas tålighet. Kapslingsklassen ska vara minst IP54, och i miljöer med kemikalier eller andra aggressiva ämnen krävs särskilt korrosionsbeständiga material. Mekaniskt skydd mot påkörning eller andra fysiska påfrestningar ska finnas där det behövs.

  Dokumentation och kontroll

  Varje installation ska dokumenteras noggrant med ljusberäkningar som visar att kraven på belysningsstyrka och jämnhet uppfylls. Dokumentationen ska inkludera kapacitetsberäkningar för batterisystem och elkraft, samt underlag för kabeldimensionering och överströmsskydd.

  En fullständig dokumentation av systemet ska finnas tillgänglig för framtida inspektioner och underhåll. Detta inkluderar ritningar över armaturplacering, tekniska specifikationer och beräkningsunderlag. Dokumentationen utgör en viktig del av byggnadens brandskyddsdokumentation och ska uppdateras vid varje förändring av systemet.

• Service och underhållsrutiner

  Regelbunden service och underhåll är inte bara grundläggande för nödbelysningens funktion – det är också ett lagkrav enligt både Boverkets byggregler och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Ett välplanerat underhållsprogram säkerställer att systemen fungerar när de behövs som mest och uppfyller alla juridiska krav.

  Månatlig kontroll

  Enligt SS-EN 50172 har fastighetsägaren ansvar för att genomföra månatliga kontroller av nödbelysningssystemet. Under dessa kontroller ska all nödbelysning och skyltar inspekteras visuellt för att säkerställa korrekt funktion. Indikeringslampor kontrolleras och varje armatur testas kort i batteridrift. Alla automatiska testfunktioner verifieras och resultaten dokumenteras noggrant i kontrolljournalen.

  Årlig kontroll och service

  Den årliga kontrollen är mer omfattande och ska enligt lag utföras av behörig servicetekniker. Detta är en grundlig genomgång där teknikern genomför en fullständig funktionstest med minst 60 minuters drifttid på batteribackup. Varje armatur kontrolleras individuellt, både gällande funktion och fysiskt skick. Serviceteknikern utför även ljusmätningar för att verifiera att belysningsstyrkan möter gällande krav.

  Under den årliga kontrollen genomförs också en komplett översyn av laddningssystem och batterispänning. Armaturer och reflektorer rengörs, samtidigt som kablage och anslutningar inspekteras noggrant. Alla skyltar kontrolleras för läsbarhet och korrekt placering. Efter genomförd service uppdateras all dokumentation och ett serviceintyg utfärdas.

  Batteriunderhåll och byte

  Batterisystemen är en kritisk del av nödbelysningen som kräver särskild uppmärksamhet. Olika batterityper har olika livslängd och underhållsbehov. NiCd-batterier behöver vanligtvis bytas efter 4-5 års drift, medan NiMH-batterier har något längre livslängd. Moderna lithiumbatterier kan fungera upp till 8-10 år under optimala förhållanden. Oavsett batterityp ska kapacitetstest genomföras årligen och alla batteribyten måste dokumenteras med både datum och batterityp.

  Förebyggande åtgärder

  Genom systematiskt underhållsarbete kan många vanliga problem förebyggas. De mest kritiska komponenterna som kräver regelbunden övervakning är batterierna och deras laddningsfunktion, LED-drivers och övrig elektronik, samt de optiska systemen och reflektorerna. Även mekaniska fästen och kablage måste kontrolleras regelbundet.

  Det förebyggande underhållet är avgörande för systemets livslängd. Regelbunden rengöring förhindrar överhettning och säkerställer optimal funktion. Korrekt ventilation runt armaturerna måste upprätthållas och eventuella fuktskador måste åtgärdas omedelbart för att förhindra följdskador på elektroniken.

  Dokumentation och uppföljning

  Ett komplett dokumentationssystem är ett lagkrav enligt BBR. I grunddokumentationen ska det finnas installationsritningar med armaturplaceringar, en detaljerad armaturförteckning samt en komplett servicehistorik för varje enskild armatur. Alla batteribyten, kapacitetstester och genomförda åtgärder ska dokumenteras noggrant.

  Den löpande dokumentationen omfattar månatliga kontrollrapporter och årliga besiktningsprotokoll. Eventuella avvikelser ska dokumenteras tillsammans med åtgärdsplaner. Vid behov kompletteras dokumentationen med fotografier för att tydligt visa specifika problem eller genomförda reparationer.

  Särskilda krav för olika verksamheter

  Olika verksamhetsklasser enligt BBR ställer olika krav på nödbelysningssystemen. I vårdmiljöer, som tillhör verksamhetsklass 5, gäller utökade testkrav och krav på backup-system vid service. För samlingslokaler i verksamhetsklass 2 ställs högre krav på belysningsstyrka och tätare kontrollintervall krävs. Batterikapaciteten måste också vara större i dessa miljöer för att säkerställa tillräcklig drifttid vid ett eventuellt strömavbrott.

  Ansvar och behörighet

  För att garantera korrekt underhåll krävs att servicepersonalen har rätt certifiering och dokumenterad kompetens. Ansvarsfördelningen inom organisationen måste vara tydlig och det ska finnas etablerade rutiner för både uppföljning och kvalitetssäkring. En välskött nödbelysningsanläggning är inte bara en fråga om lagefterlevnad – det handlar ytterst om människors säkerhet vid en eventuell nödsituation.

• Sammanfattning och rekommendationer

  Ett välfungerande nödbelysningssystem är inte bara ett lagkrav – det kan vara avgörande för människors säkerhet vid en nödsituation. Genom att kombinera regelbunden service med proaktivt underhåll och strategisk modernisering kan man säkerställa optimal funktion över tid. Som fastighetsägare eller förvaltare är det viktigt att ta detta ansvar på allvar och se till att nödvändiga resurser avsätts för att upprätthålla systemets funktion och säkerhet.

Vanliga frågor och svar

• Vad är skillnaden mellan nödbelysning och hänvisningsarmatur?

  Nödbelysning är den allmänna belysning som tänds vid strömavbrott för att säkerställa tillräckligt ljus för säker utrymning. Hänvisningsarmatur är specifikt utformade skyltar som visar vägen till nödutgångar och ska vara tända även under normal drift.

• Hur länge ska nödljus fungera vid strömavbrott?

  Enligt svenska regler ska nödbelysningen fungera i minst 60 minuter efter ett strömavbrott. Detta gäller både hänvisningsarmaturer och allmän nödbelysning.

• Ingår nödbelysning i SBA?

  Ja, det ingår i det systematiska brandskyddsarbetet. För mer information om SBA, vänligen läs mer här.

• Hur ofta måste nödbelysning kontrolleras?

  Månadsvis kontroll av grundläggande funktion och årlig fullständig kontroll av behörig tekniker är minimum. Självtestande system kan förenkla den månatliga kontrollen.

• Vem får utföra service på nödbelysning?

  Den årliga kontrollen ska utföras av certifierad servicetekniker. Månadsvis kontroll kan utföras av fastighetens egen personal som del av det systematiska brandskyddsarbetet.

• När behöver batterier bytas?

  Batterier i nödbelysningssystem har en genomsnittlig livslängd på 4-5 år. De bör bytas senast efter 5 år, eller tidigare om kapaciteten försämras.

• Vem ansvarar för att nödbelysningen fungerar?

  Fastighetsägaren eller verksamhetsansvarig har det yttersta ansvaret för:

  • Installation enligt gällande regler
  • Regelbundet underhåll
  • Dokumentation
  • Åtgärd av fel

• Vad är syftet med säkerhetsbelysning

  Syftet med säkerhetsbelysning är att underlätta snabb och säker utrymning genom att tydligt markera vägar och nödutgångar vid nödsituationer, till exempel vid strömavbrott eller brand. Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska säkerhetsbelysningen vara placerad så att den ger tillräcklig belysning för personer att säkert orientera sig och utrymma lokalen (BBR 5:35)​​.

   

• Hur ofta bör säkerhetsbelysningen kontrolleras?

  Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:12) ska regelbunden kontroll och underhåll av säkerhetsbelysning genomföras för att säkerställa att de fungerar när de behövs​. SVEBRA
  riktlinjer rekommenderar också att kontroll utförs minst en gång per år, och att extra kontroller görs efter större förändringar i lokalen eller dess användning​.

• Behöver belysningen vara aktiverad hela tiden?

  Nej, belysningen behöver inte vara aktiv hela tiden, men den ska automatiskt aktiveras vid strömavbrott eller annan nödsituation. Arbetsmiljöverket rekommenderar att säkerhetsbelysning är försedd med batteribackup för att säkerställa dess funktion under en viss tid, vanligtvis minst en timme​.

• Vilken standard gäller för underhåll?

  SVEBRA riktlinjer och den svenska standarden SS-EN 1838 specificerar krav på underhåll och kontroller. Standarden ställer krav på både regelbunden kontroll och att underhåll utförs av kvalificerad personal​.

• Vilka krav finns för placering av vägledande markeringar för utrymningsvägar?

  Vägledande markeringar bör vara placerade vid alla nödutgångar, längs utrymningsvägar och vid viktiga punkter för att visa utrymningsvägarnas riktning. Dessa markeringar ska vara tydliga och synliga även i dålig sikt, såsom vid brandrök​​.

• Finns det specifika krav för belysning i olika typer av byggnader?

  Ja, enligt Boverkets byggregler (BBR 5:355) ska kraven på säkerhetsbelysning anpassas efter byggnadens storlek, användningsområde och risknivå. Exempelvis kan byggnader där personer sover (som hotell) eller där det finns risk för stor folkmängd behöva förstärkt säkerhetsbelysning och fler vägvisare för en trygg utrymning​.