Resultat för "" (87)

Publiserad: 2025-04-16

Hjärtstopp eller hjärtinfarkt: Skillnaden som kan rädda liv | Guide 2025

Har du också blivit förvirrad av begreppen ”hjärtstopp” och ”hjärtinfarkt”? Du är inte ensam. Många använder dessa termer som om de betydde samma sak, men de beskriver faktiskt två helt olika tillstånd. Att förstå skillnaden kan hjälpa dig känna dig tryggare om du skulle hamna i en situation där du behöver hjälpa någon med hjärt-lungräddning – eller kanske till och med rädda ett liv.

Bild på en man som upplever bröstsmärtor för hjärtinfarkt eller hjärtstopp

Innehållsförteckning

Hjärtstopp vs hjärtinfarkt: Grundläggande skillnader

För att du ska kunna känna dig trygg när det verkligen gäller, låt oss först förstå skillnaden mellan dessa två tillstånd på ett enkelt sätt:

Hjärtinfarkt är när en del av ditt hjärta inte får den näring och det syre det behöver. Tänk dig vattenledningen till ditt kök – om den täpps till får du inget vatten. På samma sätt täpps en av hjärtats blodkärl (kranskärl) till, och en del av hjärtmuskeln börjar lida brist. Hjärtat fortsätter ändå att slå, och personen är vanligtvis vid medvetande.

Hjärtstopp är mer dramatiskt – det är som när säkringen till hela huset går. Hjärtats elektriska system slutar fungera och pumpen stannar helt. Inget blod pumpas ut i kroppen, och personen blir omedelbart medvetslös eftersom hjärnan inte får syre.

Med dessa bilder i huvudet blir det lättare att förstå vilket tillstånd du står inför – och vilken typ av hjälp som behövs.

Är du redo att rädda liv?

Vår HLR-utbildning för vuxna ger dig kunskapen och självförtroendet att agera när sekunder räknas.

Boka HLR-utbildning nu

Hjärtinfarkt – vad händer i kroppen?

Tänk på ditt hjärta som den mest trogna arbetaren i din kropp. Det slår ungefär 100 000 gånger varje dag utan att ta paus. Men som alla flitiga arbetare behöver även hjärtat näring, och det får det genom kranskärlen – små blodkärl som löper som en krans på hjärtats yta.

När vi lever våra liv kan dessa kranskärl långsamt bli trängre (lite som när kalk byggs upp i våra vattenrör hemma). Vi märker ofta ingenting förrän en dag när det blir så trångt att blodet inte kommer fram, eller när en liten blodpropp fastnar i det redan trånga kärlet. Då får en del av hjärtmuskeln inte sitt livsnödvändiga syre – och en hjärtinfarkt uppstår.

Den goda nyheten är att modern sjukvård har blivit mycket bra på att behandla hjärtinfarkter om de upptäcks i tid. Tack vare snabbare vårdkedjor och bättre behandlingar har överlevnaden förbättrats markant under de senaste årtiondena.

Viktigt att veta: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste allvarliga sjukdomarna i Sverige. En tidig behandling kan göra stor skillnad för prognosen.

Hjärtstopp – vad händer i kroppen?

Vid hjärtstopp händer något helt annat. Här är det hjärtats elektriska system som plötsligt fallerar. Tänk dig hjärtat som en stor orkester där dirigenten (hjärtats elektriska system) plötsligt svimmar. Utan dirigent börjar musikerna spela helt utan koordination (ventrikelflimmer) eller så slutar de spela helt (asystoli).

Resultatet är detsamma – hjärtats förmåga att pumpa blod upphör helt. När detta sker får hjärnan och andra organ inget syre, och varje minut blir livsavgörande.

Ett hjärtstopp kan utlösas av flera faktorer:

  • Ett elektriskt kaos i hjärtat (ventrikelflimmer) – den vanligaste orsaken
  • En svår hjärtinfarkt som utvecklas till hjärtstopp
  • Olyckor som drunkning, elstötar eller svår blodförlust
  • I sällsynta fall: Kraftig nedkylning eller överdos av vissa droger

Tidsfaktorn: För varje minut utan hjälp vid hjärtstopp minskar överlevnadschansen med 10%. I de fall som HLR påbörjas och hjärtstartare används inom 3-5 minuter har personen normalt sätt 70% chans att överleva. Det är därför viktigt att fler lär sig hjärt- och lungräddning (HLR) och att hjärtstartare finns tillgängliga på fler platser.

Statistik: Hjärtinfarkt och hjärtstopp i Sverige

För att förstå omfattningen av hjärtsjukdomar i Sverige, här är några viktiga siffror från Socialstyrelsen:

  • År 2023 fick cirka 21 400 personer i Sverige akut hjärtinfarkt
  • Cirka 4 400 personer avled med hjärtinfarkt under samma år
  • Av de personer som har fått en akut hjärtinfarkt dör knappt 22 procent inom 28 dagar
  • Männen står för cirka 64 procent av alla fall av akut hjärtinfarkt
  • 66 procent av de som insjuknade var 70 år eller äldre, medan knappt fyra procent var yngre än 50 år

För hjärtstopp ser statistiken annorlunda ut:

  • Cirka 6 000 personer drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus varje år
  • Överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus har ökat från 4,4 procent år 2000 till 12,4 procent år 2023
  • I de fall som HLR påbörjas och hjärtstartare används inom 3-5 minuter ökar överlevnadschansen till 70%
  • De senaste åren har antalet fall som får hjärt-lungräddning från allmänheten ökat dramatiskt
  • Allt fler personer får en elektrisk stöt från en hjärtstartare innan ambulansens ankomst, vilket har bidragit till den ökade överlevnaden

Dessa siffror visar tydligt hur viktigt det är med tidig identifiering, snabb hjärt-lungräddning och tillgång till hjärtstartare. Kolla gärna in hjärtstartarregistret för att hitta din närmsta hjärtstartare.

En hjärtstartare kan vara skillnaden mellan liv och död

Skaffa en lättanvänd hjärtstartare till er verksamhet, förening eller bostadsrättsförening. Vi hjälper er med allt från val av modell till utbildning.

Begär offert på hjärtstartare

Hur du känner igen och agerar vid hjärtinfarkt

Att kunna känna igen tecknen på en hjärtinfarkt kan rädda liv – kanske ditt eget. Här är vad du bör vara uppmärksam på:

Vanliga signaler på hjärtinfarkt

  • En tryckande, kramande känsla mitt i bröstet som inte går över
  • Smärta som strålar ut i armen (oftast vänster), upp i halsen, käken eller ut i ryggen
  • Andfåddhet och svårighet att andas djupt
  • Kallsvettning och illamående
  • En oväntad känsla av ångest – som att ”något är väldigt fel”

För kvinnor kan signalerna se annorlunda ut

Enligt Hjärt-Lungfonden kan kvinnor uppleva hjärtinfarkt på ett annat sätt än män, vilket ibland leder till försenad diagnos:

  • Mer diffusa symtom jämfört med män
  • Extrem trötthet utan tydlig orsak
  • Andnöd även utan ansträngning
  • Smärta mellan skulderbladen eller högt upp i ryggen
  • Mer framträdande illamående, yrsel eller kräkningar
  • Hjärtklappning och yrsel
  • Ibland mindre tydlig bröstsmärta eller en annan typ av obehag i bröstet

Studier visar att kvinnor ofta väntar längre än män med att söka vård vid hjärtinfarkt, ofta för att de inte känner igen symtomen. Det är viktigt att veta att kvinnor i genomsnitt insjuknar 8-10 år senare än män i hjärtinfarkt, vilket delvis beror på att det kvinnliga könshormonet östrogen har en skyddande effekt före klimakteriet.

Det är också viktigt att känna till att så kallade ”tysta hjärtinfarkter” är vanligare hos kvinnor – infarkter som kan gå obemärkta förbi men ändå lämna ett ärr i hjärtat och öka risken för nya infarkter.

När du misstänker hjärtinfarkt – gör så här

  1. Ring 112 direkt – varje minut räknas för hjärtmuskeln
  2. Hjälp personen till en halvliggande, bekväm position
  3. Stanna hos personen och försök att skapa lugn
  4. Lossa trånga kläder runt hals och bröst
  5. Följ larmoperatörens råd i väntan på ambulans

Viktigt att veta: En person med hjärtinfarkt är vanligtvis vaken och kan andas, även om det gör ont. Du ska inte påbörja HLR på någon som är vaken och andas – även om de har svåra bröstsmärtor. HLR är endast för personer som är medvetslösa och inte andas normalt.

Indentifiera Hjärtstopp

Hur du känner igen och agerar vid hjärtstopp

Hjärtstopp är ett dramatiskt tillstånd som kräver omedelbar handling från dig som är på plats. Här är vad du ska vara uppmärksam på:

Tecken på hjärtstopp

  • Personen faller plötsligt ihop utan förvarning
  • Personen blir omedelbart medvetslös och reagerar inte när du tilltalar eller skakar om
  • Andningen upphör helt eller övergår till enstaka, oregelbundna, flämtande andetag
  • Ingen puls kan kännas (men det kan vara svårt att känna puls i en stressad situation)

Vid misstänkt hjärtstopp – handla så här

Kom ihåg att ditt agerande kan vara skillnaden mellan liv och död. Här är de steg du behöver följa:

1. Kontrollera medvetande och andning

  • Skaka försiktigt i axlarna och fråga med tydlig röst: ”Hur är det, kan du höra mig?”
  • Böj dig ner, lägg örat nära personens mun och näsa och känn efter andning medan du tittar på bröstkorgen (max 10 sekunder)

2. Larma 112

  • Om personen inte reagerar och inte andas normalt – ring 112 omedelbart
  • Sätt telefonen på högtalare så du kan få vägledning medan du agerar
  • Berätta tydligt att personen är medvetslös och inte andas normalt

3. Starta HLR

  • Placera personen på rygg på ett hårt underlag
  • Knäpp upp/ta bort ytterkläder så du kommer åt bröstkorgen
  • Placera dina handflator mitt på bröstbenet, rakt mellan bröstvårtorna
  • Tryck hårt och snabbt – minst 5 cm djupt med en takt av 100-120 tryck per minut (ungefär takten i låten ”Stayin’ Alive”)
  • Låt bröstkorgen återgå helt mellan varje tryck
  • Efter 30 kompressioner, ge 2 inblåsningar om du är utbildad i detta

4. Använd hjärtstartare om tillgänglig

  • Skicka någon att hämta en hjärtstartare om möjligt (hjärtstartare finns ofta på offentliga platser)
  • Slå på hjärtstartaren och följ de röstinstruktioner som ges
  • Sätt fast elektroderna på bar hud enligt bilderna på elektroderna
  • Se till att ingen rör vid personen när hjärtstartaren analyserar hjärtrytmen

5. Fortsätt HLR tills:

  • Professionell hjälp tar över (ambulanspersonal)
  • Personen börjar andas normalt igen
  • Du blir för utmattad för att fortsätta

För mer info, läs gärna vår kompletta HLR-guide 2025.

Kom ihåg: Även om du aldrig gjort HLR förut är det alltid bättre att försöka än att inte göra något alls. Moderna hjärtstartare vägleder dig genom hela processen med tydliga röstinstruktioner, och larmoperatören på 112 kan också ge stöd medan du väntar på ambulans.

När hjärtinfarkt leder till hjärtstopp

Ibland kan en hjärtinfarkt utvecklas till ett hjärtstopp. Det sker när skadan på hjärtmuskeln blir så omfattande att det stör de elektriska signalerna som styr hjärtats rytm. Det är som när en skada på en byggnad till slut påverkar hela elsystemet.

Detta är en av de viktigaste anledningarna till att du aldrig ska tveka att ringa 112 vid misstanke om hjärtinfarkt. Med rätt medicinsk vård i tid kan många fall av hjärtstopp förebyggas.

Forskning har visat att många hjärtstopp utanför sjukhus föregås av hjärtrelaterade symtom som personen inte alltid söker hjälp för. Därför kan din kunskap om tidiga varningssignaler bokstavligen rädda liv – kanske ditt eget.

Tydlig jämförelse: Hjärtinfarkt vs hjärtstopp

För att göra skillnaderna kristallklara, här är en översikt som kan hjälpa dig att snabbt identifiera vilket tillstånd du står inför:

Aspekt Hjärtinfarkt Hjärtstopp
Vad händer? En del av hjärtmuskeln får inte syre Hela hjärtats pumpfunktion upphör
Medvetande Personen är vaken och kan prata Personen blir omedelbart medvetslös
Andning Andas, men kanske med svårighet Ingen andning eller bara enstaka flämtningar
Kommunikation Kan beskriva sina symtom Kan inte kommunicera alls
Puls Har puls, ofta snabb eller oregelbunden Ingen kännbar puls
Utveckling Symtom kommer ofta gradvis Inträffar plötsligt, utan förvarning
HLR? Nej, endast lugn och 112 Ja, starta HLR omedelbart
Viktigaste åtgärden Snabb transport till sjukhus Omedelbar HLR och hjärtstartare

Riskfaktorer och förebyggande åtgärder

Vi kan inte påverka alla riskfaktorer för hjärtsjukdom, men många kan vi faktiskt göra något åt. Här är vad du bör känna till:

Riskfaktorer att vara uppmärksam på

  • Högt blodtryck – den ”tysta fienden” som sliter på dina kärl
  • Höga blodfetter – bygger upp plack i kärlen över tid
  • Rökning – skadar kärlen och minskar syresättningen
  • Diabetes – ökar risken för kärlskador betydligt
  • Övervikt – särskilt runt midjan belastar hjärtat
  • Stillasittande – hjärtat behöver träning för att hålla sig starkt
  • Långvarig stress – påverkar både blodtryck och hjärtrytm
  • Ärftlighet – om nära släktingar drabbats tidigt ökar din risk

Hjärtvänliga vanor som skyddar

Det fina med hjärthälsa är att även små förändringar kan göra stor skillnad över tid:

  • Rör på dig regelbundet – sikta på 30 minuter rörelse 5 dagar i veckan
  • Ät hjärtvänligt – mer grönsaker, frukt, fullkorn, fisk, nötter och olivolja
  • Minska saltet – prova att krydda med örter och kryddor istället
  • Ta tag i rökningen – få stöd hos Sluta-Röka-Linjen
  • Kolla dina värden – regelbunden kontroll av blodtryck, kolesterol och blodsocker
  • Hantera stress – hitta dina egna verktyg för återhämtning och avslappning
  • Prioritera sömn – kroppen läker och återhämtar sig under sömnen

Enkla första steg: Du behöver inte revolutionera hela ditt liv på en gång. Börja med en extra promenad om dagen, lägg till en portion grönsaker till varje måltid, eller ta fem minuters meditation varje morgon. Små, hållbara vanor gör större skillnad än drastiska kortsiktiga förändringar.

HLR-utbildning för hela arbetsplatsen

Se till att alla kollegor kan ingripa vid ett akut hjärtstopp. Vi kommer till er arbetsplats och erbjuder praktiska HLR-utbildningar med certifierade instruktörer.

Boka företagsutbildning

Vanliga frågor om hjärtstopp och hjärtinfarkt

”Kan man få hjärtinfarkt utan tydliga symtom?”

Ja, tyvärr finns det något som kallas ”tysta hjärtinfarkter” som kan ske med milda eller otydliga symtom. Detta är särskilt vanligt hos personer med diabetes (vars nervskador kan dölja smärtan) och hos äldre. Ibland upptäcks dessa först senare vid en rutinundersökning med EKG.

”Kan unga och vältränade personer drabbas?”

Ja, även om risken ökar med åldern kan hjärtproblem drabba personer i alla åldrar. Hos yngre personer är det oftast andra mekanismer än traditionell åderförkalkning som ligger bakom, till exempel medfödda hjärtfel, inflammationer i hjärtmuskeln (myokardit), vissa droger, eller extremt hård fysisk ansträngning hos personer med underliggande tillstånd.

”Hur vet jag om jag ska ge HLR eller inte?”

Tumregeln är mycket enkel: Om personen är medvetslös och inte andas normalt (eller bara tar enstaka, flämtande andetag) – då ska du påbörja HLR. Om personen är vaken, kan prata och andas normalt – även om de har ont i bröstet – ska du INTE påbörja HLR. Vid osäkerhet, ring 112 och följ operatörens instruktioner.

”Får jag juridiska problem om jag försöker hjälpa men gör fel?”

Absolut inte. I Sverige är du skyddad av lagen när du försöker hjälpa någon i nöd. Om du handlar efter bästa förmåga för att hjälpa någon i en akut situation, kan du inte hållas ansvarig om något skulle gå fel. Det enda misstaget du kan göra är att inte försöka alls.

”Kan jag skada någon genom att använda en hjärtstartare fel?”

Nej, moderna hjärtstartare är designade för att vara helt säkra även i händerna på personer utan utbildning. Hjärtstartaren analyserar själv hjärtats elektriska aktivitet och ger endast en stöt om den identifierar en rytm som behöver det (ventrikelflimmer). Om personen inte har hjärtstopp, kommer hjärtstartaren helt enkelt inte att leverera någon stöt. Du kan därför aldrig skada någon genom att använda en hjärtstartare.

Vill du veta mer om hjärtstartare? Läs vår guide Vad är en hjärtstartare och hur fungerar den? där vi förklarar hur dessa livräddande apparater fungerar och varför de är så effektiva.

När det är dags att söka hjälp

Lyssna på din kropp och tveka inte att söka hjälp vid dessa situationer:

  • Bröstsmärta eller obehag i bröstet som varar mer än några minuter
  • Svår andnöd som kommer plötsligt eller förvärras
  • Om du känner igen flera av symtomen på hjärtinfarkt
  • Om du känner stark oro – din intuition är ofta rätt

Hellre en gång för mycket än en gång för lite: Det finns en anledning till att vårdpersonal ofta säger ”Hellre en onödig resa till akuten än en missad hjärtinfarkt”. Moderna behandlingar för hjärtinfarkt fungerar bäst när de sätts in tidigt. Om du misstänker en hjärtinfarkt, ring 112 direkt.

Kedjan som räddar liv

”Kedjan som räddar liv” är ett begrepp som beskriver de kritiska stegen som tillsammans maximerar chansen för överlevnad vid hjärtstopp. Varje länk i kedjan är avgörande:

  1. Tidig upptäckt och larm: Så fort någon upptäcker ett hjärtstopp och ringer 112
  2. Tidig HLR: Att omedelbart påbörja hjärt-lungräddning
  3. Tidig defibrillering: Användning av hjärtstartare så snabbt som möjligt
  4. Avancerad hjärtsjukvård: Professionell vård av ambulans och sjukhus
  5. Vård efter hjärtstopp: Specialiserad sjukhusvård för optimal återhämtning

Ladda ner vår fullständiga guide om Kedjan som räddar liv för att lära dig mer om hur varje länk fungerar och hur du kan bidra till att stärka kedjan i din omgivning.

Kunskap räddar liv

Att känna till skillnaden mellan hjärtinfarkt och hjärtstopp, samt grundläggande HLR, är kunskap som verkligen kan rädda liv i en kritisk situation. På Work Safe hjälper vi dig att bygga denna livsviktiga kunskap:

Viktiga externa resurser


Om Work Safe

Work Safe är specialister på hjärtstartare och HLR-utbildningar för företag, och föreningar. Med över 10 års erfarenhet och tusentals genomförda utbildningar vet vi vad som fungerar i praktiken. Vår mission är att göra livräddande kunskap tillgänglig för alla.

FAQ

Allt du behöver veta om våra HLR-utbildningar

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om våra HLR-utbildningar - hittar du inte svaret du söker, mejla oss på info@worksafesverige.se

1. Allmän information

2. Praktisk information

3. Priser och bokning

4. Certifiering och kvalitet

Hör direkt vad våra deltagare tycker – Recensioner från utbildade livräddare!

Få din offert nu
Få din offert nu