FAQ — Brandskydd

Brandskydd handlar om allt vi gör för att förhindra bränder, upptäcka dem snabbt och begränsa skadorna om det ändå skulle börja brinna. Det kan vara allt från hur byggnaden är konstruerad till brandlarm, släckare och rutiner för vad personalen ska göra.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) har den som äger en byggnad och den som driver verksamhet där ansvar för brandskyddet. Det betyder att du som företagare behöver ha koll på brandskyddet och arbeta systematiskt med det.

Det beror på om du äger eller hyr lokalen. Fastighetsägaren ansvarar för byggnadens fasta grundläggande brandskydd, medan du som driver verksamheten ansvarar för det dagliga arbetet med brandskydd. Det är smart att reda ut vem som gör vad och helst skriva ner det i ett avtal.

Det låter komplicerat, men handlar egentligen bara om att ha ordning och reda i brandskyddet. Du ska planera, utbilda personal, dokumentera vad ni gör, kontrollera att allt fungerar och följa upp om något behöver förbättras. Här kan du läsa mer om systematiskt brandskyddsarbete.

Din lokala räddningstjänst kommer på besök och kontrollerar att du följer reglerna. De prioriterar verksamheter med högre risk, men alla måste följa lagkraven oavsett.

Om räddningstjänsten upptäcker brister kan de ge dig en tillsägelse som du måste åtgärda. I värsta fall kan de förbjuda dig att fortsätta verksamheten. Om det skulle hända en brand och du inte följt reglerna kan företaget få betala böter som kan uppgå till flera miljoner kronor.

Ja, bostadsrättsföreningar är fastighetsägare och har därmed det övergripande ansvaret för brandskyddet enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Styrelsen har det formella och juridiska ansvaret för att bedriva systematiskt brandskyddsarbete och säkerställa att byggnaden uppfyller brandskyddskraven.

Ansvaret delas mellan föreningen och de boende. Föreningen ansvarar för byggnadens brandskydd, gemensamma utrymmen, brandtekniska installationer och att se till att det finns brandvarnare i lägenheterna. Bostadsrättsinnehavarna ansvarar för att sköta och underhålla brandvarnarna i sina lägenheter samt följa föreningens brandskyddsregler.

Det systematiska brandskyddsarbetet ska inkludera kontroll av brandcellsindelning, säkerställa fria utrymningsvägar, service av tekniska installationer som rökluckor, underhåll av brandvarnare och brandsläckare i gemensamma utrymmen, samt information till de boende om brandrisker och rutiner.

Ja, trapphus används som utrymningsvägar och ska enligt lag hållas fria från alla lösa föremål och brännbart material. Detta inkluderar barnvagnar, cyklar, elsparkcyklar och andra föremål som kan hindra snabb evakuering.

Bostadsrättsföreningar behöver kontrollera brandvarnare i gemensamma utrymmen, brandsläckare, branddörrar och deras stängare, rökluckor, nödbelysning, hänvisningsarmaturer och eventuella brandposter. Kontrollerna ska dokumenteras som en del av det systematiska brandskyddsarbetet.

Räddningstjänsten kan ge tillsägelser och i värsta fall förbjuda användning av delar av byggnaden. Vid brand kan försäkringen vägra ersättning om brandskyddsreglerna inte följts. Styrelsen kan också bli personligt ansvarig om de inte fullgjort sitt lagstadgade ansvar för brandskyddet.

En brandskyddsansvarig har koll på att brandskyddet fungerar i praktiken. De ser till att kontroller görs, att rutiner hålls uppdaterade och att alla i personalgruppen vet vad de ska göra.

Absolut. I större företag är det vanligt att ha en huvudansvarig och sedan lokala kontrollanter som sköter de dagliga kontrollerna på varje arbetsplats.

VD:n eller den som leder verksamheten har det yttersta ansvaret. Du kan ge uppgifter till andra, men ansvaret ligger kvar hos dig som chef.

Förutom att människor kan skadas eller dö, kan företaget få betala stora böter. Din försäkring kanske inte heller betalar ut full ersättning om du inte följt säkerhetsföreskrifterna.

Lagen säger inte exakt vilken utbildning som krävs, men den som är brandskyddsansvarig behöver förstå grunderna i brandskydd och veta vilka regler som gäller.

Passivt brandskydd är det som finns inbyggt i byggnaden – som tjocka väggar som stoppar elden och speciella dörrar som håller tätt. Aktivt brandskydd är utrustning som ”vaknar till liv” när det börjar brinna – som brandlarm, och sprinkler.

Nej, det beror på vad byggnaden används till och hur stor brandrisken är. Sprinkler krävs oftast bara i byggnader där risken är hög eller där det tar lång tid för brandkåren att komma fram.

Tänk dig att byggnaden är uppdelad i ”rum” med extra tjocka väggar emellan. Om det börjar brinna i en brandcell ska elden inte kunna sprida sig till nästa på en bestämd tid. Det ger folk mer tid att komma ut och begränsar skadorna. Mer än två våningar får aldrig vara i samma brandcell.

Branddörrar ska vara lika ”starka” som väggen de sitter i. Om väggen klarar brand i 60 minuter ska dörren också klara det. Men det finns vissa undantag, till exempel för dörrar till utrymningsvägar.

Nej, det ska man inte göra även om det är frestande när det är varmt eller man behöver ventilation. Tyvärr ser man ofta att branddörrar hålls öppna med dörrstopp eller rep, men då fungerar de inte när det behövs.

Brandvarnare ska placeras enligt tillverkarens instruktioner och de regler som gäller. Vanligtvis i taket och inte för nära väggar så att de kan känna av rök och värme bra.

Du bör testa att brandlarmet fungerar regelbundet – många rekommenderar månadsvis för enklare kontroller. Dessutom behöver en tekniker kolla systemet enligt serviceavtalet.

Det beror på vad lokalen används till, hur stor den är och hur många som jobbar eller vistas där. Olika regler gäller för olika typer av verksamheter.

Brandvarnare är de enkla som ofta används hemma – de piper när de känner rök. Brandlarm är större system med en central som kan larma räddningstjänsten direkt och styra andra säkerhetssystem.

Det går att koppla brandlarmet till en larmcentral som sedan larmar räddningstjänsten. Det kan spara värdefull tid mellan det att branden upptäcks och hjälpen kommer.

Brandredskap är all utrustning som används för att upptäcka, larma om eller släcka bränder. Det inkluderar brandsläckare, brandposter, brandfiltar, rökluckor, nödbelysning, utrymningsvägar och det passiva brandskyddet som branddörrar och brandtätningar.

Det beror på hur stor lokalen är och vad som finns där som kan börja brinna. En vanlig tumregel som nämns är en 6-kilos släckare per 200 kvadratmeter, men det kan variera mycket beroende på verksamheten.

Det beror på vad som kan börja brinna. Pulversläckare fungerar mot de flesta typer av bränder. I kök kan andra fettsläckare vara bättre, och för elektronik finns det speciella släckare (koldioxidsläckare) som inte förstör utrustningen.

Brandsläckare behöver ses över regelbundet – minst en gång om året av en tekniker. Du kan också själv kolla att de ser bra ut och att tryckmätaren visar rätt. Egenkontroller är en del av ditt systematiska brandskyddsarbete.

En brandpost är en fast installerad slang på rulle som är ansluten till vattenledningen. Den ger obegränsad mängd släckmedel och lång kastlängd, vilket gör den mycket effektiv för brandsläckning.

Brandposter krävs främst i industrier, lager och lokaler där en brand kan få snabb spridning eller mycket stor intensitet. Det gäller särskilt i verksamhetsklass 1 (industri och lager) med hög brandbelastning och i verksamhetsklass 6 (laboratorier och verksamheter med särskilda brandrisker).

Det finns främst två typer av slangar – textilarmerad gummislang och formstyv vävslang. Vävslangen är oftast att föredra då den tar mindre plats och är lättare att dra ut. Slangarna finns i dimension 19 mm eller 25 mm och är vanligtvis 25 meter långa.

Brandposter ska kontrolleras enligt standarden SS EN 671-3. Det innebär rutinkontroller regelbundet, årlig kontroll av servicetekniker och revisionsbesiktning vart femte år. Detta är krav enligt både arbetsmiljölagstiftningen och lagen om skydd mot olyckor.

Brandfilt är extra viktigt på ställen där det finns kök, maskiner eller där kläder kan börja brinna. Det är bra att ha som komplement till släckare.

I vissa utrymmen med el-anläggningar, datacenter, restauranger eller där det finns brandfarliga ämnen används ofta koldioxid eller andra speciella släckmedel istället för vatten.

Skyltarna ska vara tydliga och kunna synas även om det blir mörkt. De ska vara minst 10 cm höga och placerade så att man alltid ser nästa skylt när man följer utrymningsvägen.

Nödbelysning krävs i utrymningsvägar från hotell, vårdbyggnader och samlingslokaler. I höga byggnader (över åtta våningar) ska det finnas i trapphusen. Även många arbetsplatser behöver nödbelysning.

Nödbelysning ska fungera i minst 60 minuter om strömmen går och ge tillräckligt ljus (minst 1 lux) så att man kan ta sig ut säkert.

Fastighetsägaren ansvarar för att det finns nödbelysning och att den kontrolleras minst en gång per år och när något ändras i lokalen.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:12 krävs utrymningsplaner på de flesta arbetsplatser. Undantag ges endast om lokalerna är helt överblickbara och alla som vistas där har god lokalkännedom.

Utrymningsplanen ska visa alla utrymningsvägar, placering av brandsläckare och brandposter, larmknappar, samlingspunkter efter utrymning, och tydliga instruktioner för vad som ska göras vid larm. Den ska också följa principen ”Larma, Släck eller Spring”.

Utrymningsplaner ska finnas på varje våningsplan och placeras på lättillgängliga platser. I hotellrum ska de finnas på insidan av dörren. Planen ska vara i A3-format (utom i hotellrum där A4 är acceptabelt) och följa svensk standard SS 2875.

Utrymningsplaner ska uppdateras när förändringar sker i lokalen, utrymningsvägar ändras, eller ny brandskyddsutrustning installeras. De ska också kontrolleras regelbundet som en del av det systematiska brandskyddsarbetet.

Arbetsmiljöverket kan ge tillsägelser om utrymningsplaner saknas på arbetsplatser där de krävs. Det kan också påverka försäkringens giltighet om en olycka inträffar och obligatoriska säkerhetskrav inte följts.

Brandspjäll är som ”ventiler” i ventilationskanaler som stänger sig när det blir brand, så att rök och eld inte sprider sig genom ventilationen till andra delar av byggnaden.

Om ventilationen går mellan olika brandceller (alltså olika ”avdelningar” i byggnaden) behöver man brandspjäll för att stoppa brandspridning genom kanalerna.

Rökluckor ”brandgasventilation” är luckor som öppnar sig automatiskt vid brand för att släppa ut rök och brandgaser ur byggnaden. Syftet är att göra det möjligt för räddningstjänsten att ventilera ut livsfarliga brandgaser ur ett utrymme för att få ner temperaturen samt minska risken för övertändning/brandgasexplosion.

Enligt BBR ska rökluckor installeras i byggnader med tre eller fler våningsplan, särskilt i trapphus som används av räddningstjänsten. De finns ofta i flerfamiljshus, industrier och andra större byggnader.

Som fastighetsägare måste du enligt lag säkerställa att rökluckor fungerar korrekt. Det är fastighetsägarens ansvar att de kontrolleras och servas regelbundet.

Enligt gällande lagstiftning och standarder ska rökluckor kontrolleras och servas minst en gång per år enligt SVEBRAs riktlinjer. Många luckor fungerar inte alls eller är fastskruvade, vilket är ett vanligt problem.

Se till att dessa inte blockeras och håll buskar som står utanför en röklucka nerklippta för att minska brandrisken i händelse av att lågor skulle slå ut ur luckan. De kan också läcka vatten och orsaka kallras om de inte underhålls.

Dokumentation visar att du följer lagen och gör det lättare att komma ihåg vad som ska göras. Det hjälper också om personal slutar eller om räddningstjänsten kommer på besök.

Du bör ha koll på vilka risker som finns, vem som gör vad, rutiner för kontroller, utbildningsplaner för personal, utrymningsplaner och listor över brandskyddsutrustning.

Minst en gång om året bör du gå igenom allt och se om något behöver ändras. Om du gör stora förändringar i verksamheten eller byggnaden ska du också uppdatera brandskyddet.

De kollar att du har ordning på brandskyddet och följer reglerna. Verksamheter med högre risk får besök oftare, men alla måste kunna visa att de sköter brandskyddet.

Nej, hur mycket dokumentation du behöver beror på hur stort företaget är och vilka risker som finns. Ett litet kontor behöver mindre papper än en stor fabrik, men grundprinciperna är samma.

Håll utrymningsvägar fria, se till att el-installationer är i bra skick, utbilda personal om brandrisker, hantera brännbara ämnen försiktigt och se till att alla vet hur släckutrustningen fungerar.

Elproblem är vanligt, liksom att någon har anlagt brand. Andra vanliga orsaker är heta arbeten som svetsning, fel med brännbara vätskor och dålig städning.

Minst en gång per år, och oftare om det är en komplex verksamhet eller många människor på jobbet. Det är viktigt att dokumentera övningarna och lära sig av dem.

Många försäkringsbolag ger rabatt om du har bra brandskydd och kan höja priset om brandskyddet är dåligt. De har också regler i försäkringsvillkoren som du måste följa.

Om du inte följer försäkringens säkerhetsregler kan de betala mindre eller ingen ersättning alls vid en brand. Försäkringsbolag kan också ställa hårdare krav än vad lagen säger.

Cirka 90% av försäkringsbolagen använder Brandskyddsföreningens regler och Svensk försäkrings rekommendationer som standard i sina villkor.

Absolut. Bra brandskydd kan ge lägre försäkringspremie, minska risken för att verksamheten måste stänga, skydda företagets rykte och framför allt – rädda liv.